20 000 högstadieelever deltar i Skogsnöten den 5.2.2025 – 28 svenskspråkiga skolor med

Vi frågade lärare runt om i Finland vad som får dem att anmäla sina elever till Skogsnöten. Oavsett om skolan är stor eller liten, belägen i huvudstadsregionen eller i norr, anses kunskap om skogen vara viktig och något som behöver stärkas.

Den 5 februari deltar 20 000 elever från 325 skolor i den nationella skogskunskapstävlingen för högstadieelever. På svenska deltar 1 700 elever under ledning av 42 lärare från 28 skolor. Det finskspråkiga namnet på tävlingen är Metsävisa.

Skogsnöten har etablerat sig som en del av biologi- och geografiundervisningen i högstadiet. Den arrangeras nu för 44:e gången. Tävlingsfrågorna testar elevernas kunskap om bland annat artkännedom och skogens mångsidiga betydelse, både för människan och naturen.

I den här artikeln berättar lärare från olika delar av Finland om sina och elevernas upplevelser av Skogsnöten och hur dagens skolelever ser på skogen.

Jakob Karlais, Zachariasskolan, Nykarleby

Jag väljer att delta i Skogsnöten eftersom eleverna gillar tävlingen och jag tycker att den är en bra sammanfattning av vad läroplanen tar upp om skogen och dess arter. Jag ser även att det blir allt viktigare att upplysa dem om skogen, eftersom deras tidigare kunskaper om skogen enligt min uppfattning har minskat.

Eleverna gillar upplägget i Skogsnöten. Provet är alltid bra utformat, och vissa av svaren kan hittas i provet om eleverna läser noga. Det förbättrar deras självförtroende och gör att de får en positiv upplevelse av provet. I skolan brukar vi räkna medelvärdet för olika klasser i provet, vilket motiverar dem att prestera sitt bästa.

Hos eleverna finns en stark vilja att lära sig om skogen. Många av dem har till exempel självmant laddat ner olika applikationer för att identifiera arter. Likaså märker man hur ivriga de är och hur bra de lär sig vid utomhusundervisning i skogen. Dock skulle eleverna behöva en bättre förståelse för hur värdefull skogen är – både ekonomiskt, resursmässigt och för rekreation.

Jag är orolig över hur medierna framställer Finlands skogsbruk och våra skogar. När jag läser både statliga och privata medier är de enda rubrikerna jag ser negativa. Jag är rädd att skriverierna i medierna påverkar elevernas vilja negativt när det gäller att äga skog och vårda den skog de äger. Medierna borde fokusera mer på det positiva med Finlands skogar och belysa vikten av skogsvård. Jag är oroad över att dagens ungdomar får en alltmer snedvriden syn på våra skogar.

Riikka Rasmussen, Karigasniemen koulu, Utsjoki

Skogsnötens uppgifter är välgjorda och täcker hela Finland. Färgade bilder och statistik gör uppgifterna mer intressanta. Uppgifterna erbjuder också en utmaning för de mest kunniga eleverna.

Eleverna tycker att det är roligt att delta i tävlingen. Även om de inte går vidare till finalen belönas den bästa eleven i skolan.

Här i Utsjoki är skogar en liten del av hela kommunen. Utsjoki ingår i Natura 2000-programmet och har tre vildmarksområden. Eleverna vet hur man rör sig i vildmarksområden, men de behöver mer undervisning om hur skogar används och vad det innebär att äga skog.
Bild: Paula Kekkonen

Markku Heiskanen, Kilpisen yhtenäiskoulu, Jyväskylä

Skogsnöten ger en trevlig omväxling till det vanliga skolarbetet. Det är en av anledningarna till att jag anmäler mina elever till tävlingen varje år. Tävlingsformuläret är mer intressant än något vanligt prov. Mina kollegor och jag organiserar tävlingen för 400 elever i år.

Eleverna har bäst koll på artkännedom om växter och djur samt på att tolka diagram. Frågorna om skogsvård är de mest utmanande.
I undervisningen om skogen har 4H:s distanslektioner It’s about taimi varit bra. Små utflykter till närliggande skogar gör också gott.
Bild: Verneri Niilivuo

Jeremias Lahtivirta, Lavian yhtenäiskoulu, Björneborg

Vår skola har deltagit i Skogsnöten tidigare, men för mig är det första gången. Jag bekantade mig med tävlingen och tyckte att uppgifterna verkade intressanta och att det var enkelt att delta, så jag anmälde vår skola.

Alla våra åttor, totalt 14 elever, deltar i Skogsnöten i år. Var och en bestämmer själv om de vill satsa på tävlingen eller lämna in en tommare svarspapper. Skogen är ett tema i undervisningen i årskurs åtta.

Eleverna har viss kunskap om skogen, men djupare förståelse eller intresse beror på deras allmänna inställning till skolarbetet. Om vårdnadshavarna arbetar med skog brukar elevernas kunskaper vara betydligt bredare.

Jyrki Koskela, Haapaniemen koulu, Viitasaari

Haapaniemen koulu har en lång tradition av att delta i Skogsnöten. Jag har själv anmält eleverna varje år i cirka 30 år, och min far gjorde det länge före mig. Traditionen förpliktigar!

Eleverna tycker om att delta. Skogsnöten bryter den vanliga skoldagen och är visuellt välgjord. Den anses också ha en lagom svårighetsgrad.

På bilden övar vi inför Skogsnöten. Bild: Juha-Matti Keisala

Jukka Ponsiluoma, Tapiolan koulu, Esbo

Skogsnöten är ett utmärkt sätt att öka kunskapen om naturen och skogen och ger eleverna möjlighet att lära sig viktiga saker om miljö och naturskydd. Det är också viktigt att eleverna förstår hur beroende Finland är av skogen.

Skogsnöten förenar likasinnade och sammanför naturvänner från hela Finland. Eleverna är ofta entusiastiska eftersom tävlingen kombinerar en rolig utmaning med skogskunskap.

Elevernas kunskap om skogar och deras användning varierar. De som har erfarenhet av familjens skogsskötsel, scouterna, vandring eller orientering har ofta mer kunskap.

I allmänhet har många elever en grundläggande förståelse för skogen som ekosystem och dess roll i miljön, men en djupare insikt i hållbart skogsbruk och skogsindustrins påverkan kan saknas.

Mer information

• Martin Antell, expert på ungdomskommunikation, Finska Forstföreningen, martin.antell@smy.fi, 050 354 6757
• Svenskspråkiga skolor på en deltagarlista
• Alla skolor som anmält sig till Skogsnöten på en zoombar karta och deltagarlista
• Skogsnoten.fi | Metsavisa.fi
• Huvudfinansiär: Finlands Skogsstiftelse
• Arrangörer av Skogsnöten