Högstadieelever löser kvistiga skogsfrågor

Inte mindre än 337 högstadieskolor och cirka 20 000 elever deltar i årets upplaga av den riksomfattande tävlingen Skogsnöten. Tävlingen, som gäller bland annat artkännedom och skogskunskap, genomförs den 8 februari. Av skolorna är 25 svenskspråkiga. Skogsnöten ordnas för den 42:a gången.

Varje år anmäler sig nästan hälften av alla högstadier till Skogsnöten som ordnas av Biologi- och geografilärarnas förbund, BGLF, samt Finska Forstföreningen.

Drygt hälften av de svenskspråkiga skolorna deltar i Skogsnöten. På kartan kan man se alla deltagare från söder till norr.

I skolorna genomförs tävlingen i början av februari, och i maj avgörs tävlingen i en final bland de 50 bästa. Finalisterna bjuds in till en tvådagars slutkamp i Helsingfors.

Mångsidig tävling

Skogsnöten försöker ta upp många aspekter inom biologin och skogen. Gruppen, som bereder tävlingen, försöker få in ett brett urval av frågor, som grundar sig på läroplanen. Deltagande lärare har varit mycket nöjda med tävlingsfrågorna.

– Vår utvärdering visar att Skogsnöten är en bra uppgift för en sammansatt klass, säger biologi- och geografilärare Johanna Henriksson vid Kökars Grundskola.

– Skogsnöten tar upp flera lärandemål som finns i läroplanerna för biologi, matematik och geografi. Att delta i Skogsnöten har blivit en tradition för oss och eleverna ser fram emot tävlingsdagen. Fast det centrala innehållet inte hänger ihop med det vi kanske just då fokuserar på, är det sådant som är bra att ta upp som repetition. Om det är något nytt, blir det en kartläggning för mig, säger Henriksson.

Vid Kimitonejdens skola kommenterar biologi- och geografilärare Solveigh Nordgren:

– Frågorna är trevliga, mångsidiga och aktuella. De elever, som är speciellt intresserade, brukar på egen hand repetera och öva inför tävlingen, eftersom vi har geografi på schemat under vintern. Som lärare lär man sig ofta också något nytt, och man kan använda uppgifterna som tilläggsmaterial ett annat år, säger Nordgren.

Enligt Katarina Maxenius, biologi- och geografilärare, Winellska skolan i Kyrkslätt, bör man värna om värdefulla miljöer i skogen och ha förståelse för skyddsfrågor ur olika perspektiv – ibland en kamp mellan olika intressen. Skogsnöten belyser detta på ett utmärkt sätt.

– För min del handlar deltagandet i Skogsnöten om att bredda elevernas skogliga kunnande och förståelse för skogens betydelse för det finska samhället. Skogsnöten hjälper att ge en praktisk inblick i hur mångfasetterad skogen är, och att den kräver vård, samt även skydd, för att ge oss allt den kan ge. Skogsnöten ger ett underlag för diskussioner i klassen om aktuella skogsfrågor, inte bara ur biologisk synvinkel utan på ett mångsidigt sätt. Skogsnöten är bra uppbyggd och tangerar aktuella frågor, säger Maxenius.   

 Främjar elevernas inställning till naturen

 I Kajanaland är deltagarprocenten 100 eftersom alla 11 högstadier i landskapet deltar.

– För oss passar Skogsnöten extra bra då vi i landskapet är mitt på landsbygden. Eleverna har från början en nära kontakt med naturen och skogen, berättar biologi-och geografilärare Pinja Manninen vid skolan i Otanmäki.

 Otanmäki skola har deltagit så gott som alla gånger Skogsnöten har ordnats.

– Traditioner är trevliga att bevara och Skogsnöten hör till dem. Jag minns skogsnöten från min egen tid i skolan, säger Manninen.

Tävlingsfrågorna är utarbetade av en Skogsnöten-grupp, som består av biologilärare och sakkunniga på Forstföreningen.

Tilläggsuppgifter:

Alla deltagande skolor 2023 (Lärarnas uppgifter får man av Martin Antell) 
Tävlingsblanketter från tidigare år (Blanketten av Skogsnöten 2023 publiceras i slutet av mars)
Anmälda skolor på kartan 
Metsavisa.fi | Skogsnoten.fi 
Arrangörer och finansiärer 

Martin Antell 
kommunikör för ungdomar
Finska Forstföreningen 
050 354 6757 
martin.antell@smy.fi