Vad kan man lära sig om skogsvård av en astronaut?

Jag är fortfarande oerhört tacksam till mina föräldrar för att de väckte mig vid halv fyra tiden på morgonen den 21 juli 1969. Jag var då tio år gammal.

Durrig av sömn bänkade vi oss framför den svartvita TV-apparaten. Efter en stund såg vi på den suddiga rutan hur Neil Armstrong steg ut på månen från landningsmodulen Eagle och sade de historiska orden: ”That’s one small step for a man, one giant leap for mankind ”.

Det var därför med stor förväntan jag nyligen såg fram emot astronauten Christer Fuglesangs föredrag på den svenska Skogsnäringsveckan. Visserligen måste jag medge att jag inte riktigt förstod vad han gjorde där. Vad kan en astronaut lära oss om bioekonomi eller resursanvändning?

Fuglesang berättade om sin långa utbildning och träning. Om de fysiska och psykiska förberedelserna. Om att öva in olika arbetsskeden och om att minutiöst beakta alla möjliga och omöjliga situationer. Han väntade i fjorton år på sin rymdresa – och hela tiden var koncentrationen och fokus framåt och på att klara uppgiften så bra som möjligt.

Astronauten underströk betydelsen av forskning och fakta. Samprojekt mellan olika vetenskapsgrenar har varit nödvändiga för att möjliggöra rymdfärderna och huvudsyftet med färderna är att göra vetenskapliga experiment. I tyngdlöst tillstånd får vi ny information om till exempel förbränningsteknik, medicin och biologiska processer.

Han berättade också om vikten av att bygga upp team av sinsemellan olika människor. I rymdteamet finns olika sorters personer med olika grundutbildning, olika nationalitet och såväl kvinnor som män. Endast då arbetsgemenskapens medlemmar kompletterar varandra kan man uppnå de bästa slutresultaten.

Fuglesang berättade om materialeffektivitet och återvinning. I rymden måste allting optimeras och återanvändas. Funktioner, material och apparater är alla planerade för cirkulär ekonomi. Till och med urinen renas och används som måltidsdryck efter det. Energin är 100 procentig solenergi.

Från rymden ser man inte statsgränserna. Konflikter, krig och meningsskiljaktigheter ter sig helt ofattbara sett på avstånd. Och inte skulle det ha blivit något av hela rymdprojektet, ifall inte de gamla trätobröderna Ryssland, USA och flera europeiska stater gemensamt hade fört projektet framåt. ”Samarbeta med era tidigare fiender” var astronautens budskap till skogsfolket.

Sett på håll ser man hur tunn och skör vår atmosfär är. Endast ett tunt flor draperar vår stora planet. Det här är verkligen inte någon ändlös avstjälpningsplats. Det är viktigt att värna om ekosystemen och vi måste övergå till en bärkraftig konsumtion, avslutade Christer Fuglesang.

Det var med andra ord ganska många nya tankar och mycken lärdom en finländsk skogsfackman fick av en astronaut. Från en annan bransch som utvecklats rasande snabbt – på bara drygt femtio år. Infallsvinklar som kan vara bra att ha – just nu då vår egen bransch, bioekonomin, står i beråd att ta ett jättekliv för mänskligheten.

Kirjoita kommentti